Till Paris
Det är mycket som ska ordnas och klaffa för att ens kunna ta sig iväg tre dagar. Det är scheman på universitetet, avboka jobb, pussla och byta tider med A, kolla upp priser på allt som kan tänkas kosta ( två studenter...tjena...). Nu är buss, flyg och hostel bokat i alla fall.
Fy fan vad skönt det ska bli med lite andrum, även om det innebär att fylla lungorna med Paris smog! Lovar att ta massor av löjliga bilder på mig och alla sevärdheter!
Jag ska ha så mycket bättre. Börjar förstå det nu. Börjar.
Find me the little frenchman...
/M
Bär string för miljöns skull!!!
Hur svårt kan det va att förstå att min tillvaro kräver lite planering?
/M
Dagens tarotkort på facebook...
The World
The World represents the completion of a cycle and the attainment of inner peace and contentment. It is time to celebrate all that you have accomplished and bask in your successes. You have achieved a heightened sense of self awareness and a new appreciation for your surroundings. While this card doesn't rule out discomfort in your life, it does indicate that many of your trials and tribulations will soon be overcome. Everything is finally starting to come together!
Ohh det lät bra! Hoppas hoppas!
/M
Slötittar på MTV...

Tillbaks
Ska snart sunka ner mig i soffan med "Enkäten i praktiken", prima söndagslektyr... Borde tänka ut riktigt billig mat också då det är det enda man kommer ha råd med fram till jul...Stockholm sprängde budgeten...Fast det var det värt!
Funderar nästan på att cykla till uni imorn om vädret tillåter...Snål jävel...Det är den där förbannade uppförsbacken på slutet som ställer till det! Annars skulle jag cykla året runt! Man spar ju ingen tid på att ta bussen egentligen med väntetider å allt...Får bli att kolla vädret...
/M
Lika bra att abdikera från mammarollen...
Faktiskt. Här har man inget att säga till om. Det är inte jag som bestämmer över mitt eget barn. Det är synd om henne precis heeela tiden och jag är så hård när jag uppfostrar. Men hallå!? Det är ingen jävla rättighet att få käka godis tills man får ont i magen alla lördagar när man är TRE år! Om ungen dessutom är förjävla gnällig och uppkäftig så ryker det PRIVILEGIET! Och jag känner mig vanligtvis inte särskilt hemsk när hon slipper undan sockerchocken pga dåligt betéende... Men här....Är så dum och naiv som trots allt längtar hit ibland. Det går över fort när man väl är här det är en sak som är säker.
Och katten bara tittar på mig och jag ser i hennes blick att hon vet att hon ska dö. Fast du kommer få det bättre lilla kissen,slippa bli hunsad in i ett hörn. Har du riktigt tur kanske nån snäll gammal tant eller farbror i himlen tar sig an dig och ger dig all den närhet du suktar efter men aldrig får... "Men jag är allergisk!"...SUCK!
Undrar om mitt gamla gömställe finns kvar...En stor tjock gran var grenar gick ända ner till marken men inuti var det liksom som en liten håla. Där satt jag många eftermiddagar i min svarta skinnrock och med svarta långa håret, sminkad med vitt babypuder och tjockt lager svart kajal och var allmänt lost i livet. Hade verkligen ingenstans att ta vägen. Men jag hade ett mål. Jag skulle få så innihelvete bra betyg att jag kom in på musiklinjen på Sundsta och därmed slapp alla idioter som gjorde vardagen nästintill olidlig genom sina knivhugg till ord.
Jag fick jävligt bra betyg, jag kom in på Sundsta och hade de tre hittils bästa åren i mitt liv. Nu vill jag ha ett nytt mål, ett minst lika starkt.
/M
Donutfalls
Yepp. Back to the hoods som sagt. Det är så totalt intetsägande och dötrist. Men här bor ju mina gendonatorer.
Imorn blir det turné. As usual.
Maya botaniserar bland mitt gamla lego. Hon höll på att krydda lådan med lite snorbusar förut men uppmärksamma modern hann stoppa i tid. Hon envisas med att kalla mig vid förnamn och det känns sådär...
Här är min katt som sitter på death row. Lethal injection before Xmas. R.I.P my sweet kitty...![]()
/M
Nu jävlar får det vara nog!
Nog.
Förra helgen behövdes. Väldigt mycket. Njöt i fulla drag! God mat, trevligt sällskap, dansa loss, botanisera i diverse fina butiker, lyx !
Denna helg blir en riktig familjehelg. Back to the hoods....Behöver fylla på lingonsyltförrådet hos mormor och ta en tripp upp på vinden. Träffa småsyskonen och förhoppningsvis älskade kusinen om hon har tid.
Igår slutade jag förresten vara rädd för espressobryggaren! Manualen är fylld av varningar om hemska ångmoln som ger en tredje gradens brännskador om man fuckar upp sig...Men hittils har den bara producerat asgott kaffe! No more snabb-variant! Nu ska jag bli kaffe-konnässör (för att jag är så o-fransk och inte kan stava) och botanisera bland diverse sorter på "Kardemumma".
/M
Förlåt men jag har ångest
Andas. Inte glömma det.
Jag vet inte om jag ser fram emot veckan eller om jag verkligen inte gör det. Hur fan kunde det bli så här? Vad hände?
Sitter och lyssnar på Regina Spektors "Samson" om och om och om igen.
"You are my sweetest downfall..."
Yep. I guess U R.
/M
Underbara vänner på besök!
Fredriks fina beskrivning av kollegan var definitivt kvällens vinnare:
"Han består av hår och psoriasis och har en jättestor kuk!"
Nåt för mig, definitivt ;-)
Vad håller jag på med?
Vill. Inte. Vill.
Klumpen i magen
Hade en riktigt slö dag igår. Bara andas och göra det som faller in utan att tänka "borde" och "måste". Hittade en blogg som tog mig med på svindlande äventyr i ett antal timmar. Att man kan leva i så totalt olika verkligheter i en och samma värld?
Åt massa gott. Börjar äntligen lägga på mig lite.
Jag har underbara vänner, det är bara att inse! Hoppas att jag inte tjatat hål i huvet på er senaste veckorna angående ni vet vad. Men det har varit så närvarande och ångestskapande och enda sättet att minska den jävla klumpen är att ventilera med er. Förhoppningsvis kommer era visdomsord sjunka in ordentligt till slut. Jag fattar inte att jag sätter mig i samma situation gång på gång på gång på gång. Tröttna inte på mig, snälla. Jag försöker verkligen lista ut vad det beror på, vad det är jag är ute efter.
Jag längtar till nästa helg då min älskade Maria kommer från Uppis. Saknar så det gör ont!
Ska låta den här skiten värka ut. Det får göra ont. Det ska göra ont.
/M
oj nu var det nog dags att blogga igen...
Nu är det höst, som jag älskar. Men jag drivs som vanligt sakta men säkert in i melankolin, som inte bara är av ondo, det är då jag är som mest skapande, särskilt när det gäller musiken. Den lidande konstnären liksom...
Imorgon fyller jag år, det blir lite fika under dagen här för kompisar och släkt, tror inte jag nämnt det för så många, tycker det känns lite pinsamt att göra "reklam" för sig själv på det viset. Jag har alltså ingen koll på vilka som kommer å vilka som inte gör det, som vanligt! Men det brukar ju faktiskt bli hur bra som helst!
jaja
/M
Dags för höstens första förkylning...
Har jobbat och fått ihop mina 40 timmar vilket är gränsen för att få ut effektivitetsbonusen ( vilket ger en någotsånär hygglig lön). Maya är parkerad framför Bolibompa och jag förbereder mig mentalt för en helkväll med plugg. Ligger lite efter för att uttrycka det milt.
Just nu är det liksom rätt dött i mitt liv, inte mkt action på någon front. Därav få uppdateringar...
sova...vill jag...

